Hej och hå

vad tiden går fort!

Jag har under en längre tid sagt att allt kommer att vända med William när han börjar få tänder. Alltså: eftersom han varit så underbart snäll nu så kommer han att bli ett djävulsbarn när det är dags för tänder.
Och så var dagen kommen. En tand börjar sticka upp i hans underbara mun. Och han är inget djävulsbarn än!
Så nu tänker jag bara njuta vaaarje dag som han inte har feber, skriker eller är allmänt grinig! :)

För övrigt tror jag att vi bestämt oss för tårtan till dopet. Eller, jag har bestämt. Jag konstaterade att jag hellre lägger pengar på t.ex. foton på William än på en svindyr tårta. Och det är ju faktiskt William som är höjdpunkten den dagen. Inte tårtan! Så nu känns det något bättre, har lite smått panik inför den... Till veckan blir det nog att åka till Torsby & försöka hitta några snygga servetter och liknande, om inte syrran ska få köpa med ifrån Karlstad i värsta fall. Kan tänka mig att Torsby inte kryllar av det...
Förresten, någon som är expert på att vika servetter snyggt och som känner för att lära mig? :)

Nej, nu blir det mat följt av massa bebis-snos i soffan :)

Ciao!