lördag 26 september 2009

Sälen-dag

Eftersom vi som sagt äntligen fått vår kamera så kan jag numera dokumentera mitt liv i bilder, vilket jag sköter utomordentligt bra. Jag känner mig lite som en pressfotograf nu för tiden faktiskt, och Lasse är inte sen att hänga på.
Som den här bilden, den tyckte Lasse att det var jättekul att ha kort på för "det är ju en sån där grej man önskar man hade kameran med sig när man ser":


Nej, jag håller inte med.

För övrigt har vi idag i alla fall investerat i en diskmaskin, välbehövligt och underbart!
Fattar ni? Jag slipper diska!!
Dessutom gjorde vi ett besök på Stadium som hade halva priset på hela sortimentet, vilket resulterade i två huvtröjor till moi & två tröjor + kallingar till Lasse.
Allt detta för endast 600 :- !! Det kallar jag fynd minsann.













Kolla in det här fejset, det kallar jag hundögon!

fredag 25 september 2009

waow

Dagens tack går till netonnet för att de levererade kameran innan den ens skulle finnas i lager.
Det kallar jag service!
Detta betyder alltså att Lasse äntligen kan stryka en punkt från panikpanikpanik-listan inför förlossningen.

Sen kan jag även upplysa om att det är fredag = helg = vila = skööönt!
Inte för att jag slitit onödigt mycket i veckan, men ändå...
Söndag innebär lååång bilresa ner till Västerås, shopping & bio. Jaa, förutom bilresan gillar vi't!

torsdag 24 september 2009

slickonborste


Nu kanske ni undrar varför jag gjorde sådär?

Jag ville bara upplysa om att vårt skötbord äntligen är färdigt.



tisdag 22 september 2009

Jude?

Idag tog jag mitt pick o pack och drog till skolan en hel timma innan jag började. Inte för att jag längtade så otroligt mycket efter denna trevliga byggnad, utan för att jag (duktig som jag är) ska skriva rent hemskrivningen om judendomen. Ja, jag & Michie var superduperduktiga och gjorde klart det igår redan, även om sista datum för inlämning inte är förrän nästa måndag! :O Prisa Gud, säger jag bara.
Så medan jag ändå lade fingrarna på ett av skolans tangentbord passade jag på att kolla upp vad mina dryga drömmar jag upplevt om och om igen de senaste nätterna egentligen betyder. Därför slog jag upp ordet Eld på en sida om drömtydningar och den sade:
"Ser du en stor, flammande brasa så betyder det problem."
Kul, precis vad jag hoppats på...
Men nu är det dags för slutspurten på hemskrivningen, för att sedan inta position Natur.
Ciao!

söndag 20 september 2009

PMS?!

Idag är en förbaskat dålig dag.
En *piiiiip* *piiip* *PIIIIP* dålig dag!
Jag tycker inte om såna här dagar. Inte alls faktiskt.
Speciellt inte när jag har hundra grejer jag måste göra, som jag någonstans i detta hus slarvat bort orken till att sätta igång med.
Men det tänker jag strunta i. Jag ska trotsa min orkeslösa själ och dra fingrarna ur röven, so to speak. Skötbordet är i alla fall så gott som klart, endast ett lager färg kvar på insidan luckorna till skåpet, sen är den äntligen färdig! Nu ska jag mäta madrassen till vaggan för att sedan sätta igång och sy lite lakan till denna. Faktiskt. Även om jag hade IG i syslöjd.

Så, en upplysning: håll er borta idag!

fredag 18 september 2009

Orientering, check!

Och så var det äntligen gjort. Så *piiip* skönt!
Men det har jag fått lida för under resten av dagen... hrmpf.
Somnade direkt jag klev innanför dörren hos pappa igen, sen sov jag till cirkus 4 innan han väckte mig för en middagspaus i sovandet. Därefter placerade jag min stora rumpa i den allt för sköna soffan framför tvn, där jag slumrade till ännu en gång. Mår som en urholkad sill, skulle jag tro. Ser i alla fall ut som en! Hade planerat att jag skulle måla skötbordet idag igen, men som det verkar nu kommer jag inte ur mina mysshorts på resten av dagen. Väntar nu på att Lassebäbis ska komma hem och ta hand om mig :) Förkylningstider? Jo, jag tackar ja.

Nu tänkte jag få fingrarna ur och duscha Carro i alla fall, hon blev inte direkt Sveriges renaste Cavalier under skogspromenaden imorse vilket ger oss ett perfekt tillfälle att prova det nya schampot :)

Så, for now: Ciao!

dampdampdamp

För er som inte förstår er på hur man läser av en klocka kan jag upplysa om att den är 02.55.
Så, vad i h*lvete gör jag egentligen vaken?!
Jag la mig vid 22, fast besluten om att jag skulle vara så utvilad som jag bara orkade imorgon på orienteringen. Vad får jag för det då? Jo, vid 01.30 vaknar lilla Erika och är superduperüberpigg.
Jag älsker't! Eller nej förresten, det gör jag inte alls.
Jag har nu fördrivit senaste timmen med att äta (ja, man får äta kl 2 på natten när man har en bebis i magen) och göra resterande sidor till "min första bok" som vi ska ha till lillen. Så nu är den klar. Snart. Eller inte alls snart. Men sidorna är klara!
Nu tänker jag faktiskt skita i om jag inte kan sova, för jag ska sova i alla fall. Jag ska tvinga mina ben att sluta vilja springa 13 varv runt huset. Jag ska tvinga min hjärna att koppla ifrån. Ja, nu ska jag bannemig sova om jag så ska behöva vrida runt ögonen in i pannloben på mig!

Så, godnatt. Om jag inte kan sova nu tar jag livet av mig.

Okej, förlåt. Jag är inte självmordsbenägen. Bara nästan, lite.

onsdag 16 september 2009

Typiskt

Här har jag gått och glatt mig åt att jag äntligen ska få sova med min älskade älskling idag. Varje natt har jag stått ut, med vetskapen om att jag snaart skulle slippa sova ensam. Och vad får jag för det?! Jo, ännu en extra natt helt allena.
Det började inatt med att jag vaknade x antal gånger av att Carro skrek till emellanåt, som om hon hade ont. När jag senare gick upp och hon lade sig på mina fötter under tiden som jag plattade håret, skrek hon plötsligt till igen. Jag klämde över hela kroppen på henne och hon sa inte ett ord, så jag antog att jag kanske bara trampat på henne eller något.. Men då går hon ut i hallen och sätter sig för att (som vanligt) klia sig vid öronen, och då skriker hon igen. När jag då klämmer under örat skriker hon som en stucken gris och jag bestämmer mig för att rådgöra med Birgitta. Detta resulterar i att jag nu bokat veterinärtid i Sunne imorgon kl 09.15, vilket då betyder att jag inte kommer åka till Stöllet idag som det var tänkt.
Jag vill dö. Och jag tror att Lasse hatar mig.

Nu ska jag på hjärt- och lungräddningskurs på badhuset, så Ciao!

lördag 12 september 2009

Fundering

Jag undrar om jag, omedvetet, är den lataste människan på denna jord?
Det skulle i så fall förklara varför jag får ständiga svimattacker och tappar orken så fort jag sätter igång och ska göra något. T.ex. så var jag ute imorse och slipade skötbordet en sista gång (trodde jag) innan det skulle målas, äntligen. När jag äntligen är klar kommer Lasse in och kollar. "Du har inte slipat här va?" säger han. Joo, det hade jag minsann visst! Då började jag sakta men säkert dra mig emot dörren direkt, självklart fortfarande omedvetet. *lalal* Sen inspekterar han ännu närmre och säger "Det måste spacklas här igen innan vi kan måla". Då rann all ork ut på golvet och jag skyndade mig genast in. Sen satte jag mig i sängen och letade efter järntabletterna i väskan, och i samma stund kan jag inte andas längre, utan får lägga mig ner i en något sned fosterställning för att återfå andningen och förhindra en otäck händelse.
Allt detta, för att..? För att Lasse hittade fel? För att jag är känsligast i sverige? För att jag är en fjant?

fredag 11 september 2009

Är jag intill döden trött

Jag har av någon anledning fastnat för en viss lyriker, nämligen en dam vid namn Harriet Löwenhjelm. Hennes liv är så otroligt fascinerande på många sätt, men jag kan för mitt liv inte förstå hur jag ska kunna förmedla detta till mina kära klasskamrater när jag en vacker dag ska ha en muntlig redovisning om just denna kvinna.
Kort sagt kan jag berätta att hon under hela sin livstid känner sig ensam, hon längtar efter den sanna kärleken men lyckas aldrig hitta den. Vid 26 års ålder får hon diagnosen lungtuberkulos, vilket förändrar hennes liv drastiskt. De kommande åren spenderar hon på olika Sanatorium (sjukhus där de främst isolerade människor med lungtuberkulos) i både Sverige, Danmark och Norge. Hennes 31:a födelsedag blir hennes sista, och bara några månader senare dör hon. Då har hon varit sängliggande i två år.

Kanske låter hennes historia inte lika intressant i så kortfattat format, men jag har i alla fall av någon anledning fastnat för den och jag tänker gräva efter allt jag kan inför redovisningen. :)

:)

Föräldragruppen var helt ok, mycket bättre än förväntat :) Även om utrustningen stackars barnmorskan Brita blivit påpackad var från 80-talet så lärde jag mig massor bara på de där 2 timmarna vi var där, och inte en enda av de andra tittade snett på mig (: Vi fick se film från 3 olika förlossningar (vilket lugnade mig lite då det faktiskt inte såg så farligt ut som det gjort i mitt huvud de senaste dagarna) och innan det berättade Brita lite annat allmänt om själva förlossningen, hur den börjar, fortskrider och avslutas osv. Kommer förhoppningsvis kännas ännu bättre efter andra gången då jag lärt mig ännu lite mera. :)

Nu sitter jag för övrigt och väntar på Johanna & Sofia, eftersom Lasse investerade i en bil igår som gick sönder så fort den satte sina däck i Stöllet. Därför fick han ta volvon idag och jag får ta bussen. Yaay!
Dessutom är de sena, vilket betyder att Sofia kommer åka ännu fortare än vanligt! :S

See ya'll later, om jag överlever!

torsdag 10 september 2009

Föräldragrupp #2

Idag är det dags för första mötet med den nya föräldragruppen.
Vi beslutade oss för att välja den i Likenäs, så om en halvtimma far vi upp dit och håller tummarna för att det går bra :)
Är faktiskt lite nervös, man vet ju inte hur folk tänker när det kliver in en 18-åring där. Förhoppningsvis går det bra!
Lasse är försenad (som vanligt) så nu blir det superstress för honom när han kommer hem :p Han är nog Sveriges största tidsoptimist, vilket inte alltid är något bra...

Han har även investerat i ännu en bil nu, så han kan åka lagligt om veckorna. Återstår väl att se hur den ser ut... :p

Marknad i helgen också, blir nog att vi åker dit lördag-söndag och traskar runt lite. Ingen utgång i alla fall, känns skönt :)

måndag 7 september 2009

7/9

Igår hände något underligt.
Jag fick en uppenbarelse i samma stund som jag och Lasse kom till lägenheten och kikade i gravid-böckerna jag fått låna av barnmorskan sist jag var där.
Ett konstaterande som fick mig att fasa: jag ska snart föda. JAG SKA FÖR FAN FÖDA!!
Lasse tittade medlidande på mig när jag skrek rakt ut. Hans svar på det hela var: "Ja, jag har förstått att du inte riktigt insett det än..."
Och helt plötsligt blev jag även supergravid. Jag har nog inte riktigt insett ens det, att jag är gravid, förrän igår heller. Det är normalt att inte orka lika mycket som jag gjort förut. Det är normalt att jag är dödens trött emellanåt på dagarna. Det är normalt att jag inte orkar springa med på gympan som förut. Jag har ingen sämre kondition (försöker jag i alla fall intala mig), jag är bara gravid!

Det är en helt sjuk känsla när det sakta börjar gå upp för en vad som faktiskt väntar. Jag är ju för fan 18 år, hur ska jag klara av en förlossning? Och hur ska jag klara allt efter förlossningen?! Jag förstår inte hur ensamma mammor klarar av pressen, helt sjukt. Hade jag inte haft Lasse vid min sida har de förmodligen fått lägga in mig på psyket fram tills förlossningen vid det här laget. Jag skulle bli knäpp i bollen helt enkelt!
Och det är väl tur jag har han, så att saker och ting blir gjorda innan det faktiskt är dags för oss att fara ner i ilfart till Karlstad, förmodligen mitt i natten med min vanliga tur. Ännu en rysning drog igenom min kropp nu. Jag som har en smärtgräns strax under en 6-månaders unge! Ibland undrar jag vad mitt skinn är gjort av, när allt gör så obeskrivligt ont?!

Nej, nu ska jag lugna ner mig lite och samla tankarna, försöka inse att jag förmodligen inte varken kommer att dö eller svimma av smärta på förlossningen och fokusera på allt annat utom det!

Ciao!

fredag 4 september 2009

Everywhere I am, there you'll be

Det börjar bli tungt nu, riktigt tungt. Och än ska liten växa ca 1 cm i veckan i 9 veckor till :s
Jag kommer förmodligen att få köras runt i rullstol de sista veckorna. Inte för att jag skulle klaga..

Har i alla fall varit hos barnmorskan idag igen, mätte magen och lyssnade på hjärtljud och allt verkade superbra sa hon :) Även om man innerst inne vet att det förmodligen är bra så lättar det varje gång en sten från hjärtat när hon kan styrka detta. Allt man vill är ju faktiskt att barnet ska må bra och vara friskt!
Fick även låna lite böcker om t.ex. unga föräldrar. Ska bli spännande att läsa :) Och nästa vecka börjar föräldragruppen, också något jag verkligen ser fram emot!
Vi köpte även en bilbarnstol idag, så nu har vi äntligen alla de stora grejerna klara! Känns så skönt när allt börjar ordna upp sig. Nu ska vi bara bli klara med målandet i huset och golvläggningen så vi kan börja flytta in någon gång!

Har börjar känna mig lite deppig emellanåt nu faktiskt. Pratade även med barnmorskan om detta och hon sa att det var helt normalt, speciellt när man var ung och det blev så många omställningar. Men hon erbjöd mig att få prata med någon om jag ville, så hoppas få en tid så snart som möjligt hos Stina som hon tydligen hette :)

Nu sitter jag i alla fall hemma hos pappa i Björby och längtar mest efter min älskling som förhoppningsvis snart kommer hit ^^, MYS! Och imorgon blir det ev. folkrace (om regnet kan ge med sig) och på kvällen kräftkalas hos Svenne. Som jag har längtat efter kräftor!

Ciao!

tisdag 1 september 2009

Förbaskade UF

Eftersom min växande mage blivit något i vägen vid dansandet beslutade jag att byta kurs på individuellt val till något lite mindre krävande. Jag & Mia diskuterade fram och åter om vad jag skulle välja, och till slut kunde jag bestämma mig för litterär gestaltning. När jag väl bestämt mig blev jag faktiskt alldeles lyrisk och längtade så innerligt då det faktiskt är något jag skulle tycka vore superkul att läsa! (till skillnad från, hm, ja allt i skolan egentligen) Men med min vanliga tur och skolans nya spara-pengar-kampanj hade de självklart uteslutit den kursen helt från skolans scheman. Kul.
Efter många om och men valde jag dock Ung Företagsamhet, mest för att det var den minst puckade kursen som fanns kvar efter gallringen. Men idag när jag dök upp där satte sig läraren med mig och talade om att det nog inte var någon bra idé att jag skulle gå där. Visst förstår jag, då det inte riktigt är någon "läs-kurs" där man kan läsa 3 kapitel i en bok och göra prov på det. Hade det varit en sådan kurs hade det förmodligen blivit lättare för både mig och läraren när jag sen går hem och ska jobba därifrån. Så nu blir det att byta kurs igen. Men till vad?!

Kan inte någon snäll lärare börja en kurs i litterär gestaltning bara för mig?