Här har jag gått och glatt mig åt att jag äntligen ska få sova med min älskade älskling idag. Varje natt har jag stått ut, med vetskapen om att jag snaart skulle slippa sova ensam. Och vad får jag för det?! Jo, ännu en extra natt helt allena.
Det började inatt med att jag vaknade x antal gånger av att Carro skrek till emellanåt, som om hon hade ont. När jag senare gick upp och hon lade sig på mina fötter under tiden som jag plattade håret, skrek hon plötsligt till igen. Jag klämde över hela kroppen på henne och hon sa inte ett ord, så jag antog att jag kanske bara trampat på henne eller något.. Men då går hon ut i hallen och sätter sig för att (som vanligt) klia sig vid öronen, och då skriker hon igen. När jag då klämmer under örat skriker hon som en stucken gris och jag bestämmer mig för att rådgöra med Birgitta. Detta resulterar i att jag nu bokat veterinärtid i Sunne imorgon kl 09.15, vilket då betyder att jag inte kommer åka till Stöllet idag som det var tänkt.
Jag vill dö. Och jag tror att Lasse hatar mig.
Nu ska jag på hjärt- och lungräddningskurs på badhuset, så Ciao!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar